Introduktion Tiffanykonst

 

 

GLASKONST OCH TIFFANYTEKNIK                      210px-louis-comfort-tiffany-c-1908.jpg

L.C.Tiffanys story...

Tiffanytekniken utvecklades av Louis Comfort Tiffany (1848 - 1933) New York. Hans uppväxt i den kreativa smyckesfamiljen gjorde yrkesvalet lätt. Han skulle bli konstnär, målare. Hans tavlor fick hyfsad uppmärksamhet, men Louis Comfort insåg efter några år att han aldrig skulle bli en av de riktigt stora. I stället flyttar han sitt intresse till inredning. Det nymodiga elektriska ljuset fascinerade honom och han grubblade länge över ett sätt att förena ljuset med sin design. Snart tog hans intresse för glas- och fönstertillverkning över och Louis Comfort blev en mästare på rikt dekorerade fönster i jugendstil.1879 startar han inredningsfirman "L.C. Tiffany & Associated Artists". Han är ändå inte uppfinnaren av tiffanytekniken, såsom man lätt skulle kunna tro.Tekniken är utvecklat år 1885 av Sanford Bray som arbetade i en glasstudio iBoston. L. C. Tiffany köpte patentet för tekniken år 1888.Han blev otroligt populär, han inredde med inspiration från Indien, Afrika, Japan – och med färgat glas. Kundkretsen var New Yorks rika som gärna ville skryta med unikt dekorerade och personliga hem.Så kallad Tiffanylampans skärm var perfekt för det hårda starka ljuset. Denskyddade ögonen och riktade ljuset nedåt. Unikt var också det färgade glaset. Under en resa till Europa hade Louis Comfort imponerats av färgerna på det medeltida glaset och väl hemma började han experimentera med egna, helt nya glasfärger. Tidigare hade konstnärer oftast målat på ofärgat glas eller emalj. Glasbitarna till lamporna fogades sedan samman i typiska jugendmönster, inspirerade av naturen och slingrande ornament. De blev snabbt populära, som mest sysselsatte Tiffanys fabrik ända upp till 300 skickliga arbetare. Men Louis Comfort kunde ändå inte riktigt glädjas åt lampornas framgångar. Den stora produktionen gick inte helt att förena med konstnärskapet, tyckte han. Skaparen av Tiffanylampan avled 1933, 85 år gammal. Tekniken utgörs av att man skär och slipar glasbitar för att sedan kanta det med en speciell kopparfolie. De behandlade bitarna löder man sedan samman. Med denna metod kan man exempelvis tillverka lampor, speglar och andra saker från olika färgade glasbitar med mycket finare fog än den tidigare blyinfattningen.Det absolut äkta, oförfalskade "Tiffany-glaset" tillverkas idag bara av någraenstaka glasbruk i USA, som exporterar detta glas över hela världen.Jodå, det är samma familj. Mannen bakom Tiffanylampan är son till den berömda juveleraren med samma namn. Audrey Hepburn i klassiska filmen "Frukost på Tiffanys" skulle säkert ha blandat smyckena med en och annan lampa om tillfälle hade getts.Som äkta Tiffany räknas i dag de lampor som tillverkades fram till förstavärldskriget.Däremot går det att hitta många nytillverkade lampor i samma stil, ofta medsamma varma ljus som originalet blev känt för.Skillnaderna är stora mellan tiffanyglas och vanligt färgat glas som iblandanvänds för tillverkning av lampor som bl. a. produceras i länder med lågalönekostnader eftersom tillverkningen är mycket tidskrävande.

Du kan kolla en link-- http://www.tiffany.com/about/LouisComfort.aspx

eller bildsök LC tiffany lamps på GOOGLE

                                                875px-tiffany-education.jpg

Lite om försiktighet

I varje kommer vi att behandla vad man ska vara försiktigt medseparat. Det här är en kort sammanfattning av man ska tänka på.Låt dig inte skrämmas av att det ser ut som om man ska hanteraen massa farliga saker, det är bara om man hanterar verktygeller material helt fel som man kan skada sig på dem.Glas kan ha mycket skarpa kanter, hantera det försiktigt!Tänk på att inte slänga långa glasremsor i skräpkorgen, såatt spetsar pekar upp över kanten. Tänk också på att man intefår slänga glasspill i soptunnan hur som helst. Borsta inteav ett arbetsbord med handen, använd borste.Vissa vätskor innehåller syror, akta kläderna, tvätta avhänderna om du skulle få något på dem. Framförallt aktaögonen och se till att du inte dricker av vätskan!

VISSA VÄTSKOR ÄR GIFTIGA!

LÄS VARNINGSTEXTEN!

Det kan sprätta glasflisor både när man skär och bryterglas och när man slipar, använd skyddsglasögon.Lödkolven och smält lödtenn är varmt nog att ge brännsår.Det är bly i lödtennet, ät och rök inte i samband med lödning,tvätta händerna efteråt.

Tänk på att mycket av det du använder

kan vara farligt för småbarn!

 

Att välja glas  

(klicka - för att see video!)

Färgat glas tillverkar man genom att tillsätta metalloxidertil en smält glasmassa. L.C. Tiffany använde tillsatser avt ex salpeter, mangan, cobolt, kopparoxid, arsenik och en delannat som han inte avslöjade, för att uppnå önskad effekt.

Opalsentglas används mest för att göra lampor. Det äroftast marmorerat och kan vara från transparent till opak(släpper igenom bara lite ljus).Opalsentglas ger ett diffust mjukt ljus och ger intryck attglaset är självt lysande. Det kan fås en mängd olika färgeroch färgkombinationer.Handgjort opalcentglas har mycket uttrycksfullaremönster och något ojämnare yta. Det är bäst när mananvänder större bitar, eller vill göra en exklusiv lampa.

Katedralglas är mer transparent och användbart till fönster. Det kan också användas till ljuspunkter i lampor.

Ripple eller strukturerat glas är med räfflor eller struktur på ena sidan, ger fin effekt på blom- och vattenmotiv.Blommor och blad ger ett levande intryck och vatten ser utatt ha vågor. Dessa glas är svårare att arbeta med, eftersomde har en tendens att dela sig bredvid ritsen.

Antikglas är munblåst. Det är transparent och kan fås i alla möjliga färger och toner. Speciellt för detta glas är dethar små blåsor och strimmor som ger det sin egen karaktär.Det kan användas till miniväxthus, fönster och i kombination med andra glas.Det finns ytterligare glastyper: streaky, craquelee, ring mottled osv. Det är variationer på antik- eller opalcentglas, men de ger ett helt eget intryck.Speciellt streaky antikglas är mycket dekorativa.Glas väljer man bäst i dagsljus, men ska du göra en lampa,så är det bäst att kolla vilken effekt konstljus ger.Färgkombinationen beror på vad det är man gör och naturligtvis på tycke och smak. Mönstret och färgerna kan variera mycket, beroende på varifrån i skivan man tar glasbiten.En del färger kan vara något lättare att skära (t ex vit och grön) än andra (t ex röd och orange), men skillnaden är liten.Som nybörjare ska du räkna med 30% spill, så köp lite mer är som egentligen går åt. Tänk på riktningen och färgsammansättningen i glasbitarna du väljer. Det har stor effekt på slutresultatet.

OLIKA GLASTYPER

 Verktyg och material : slipmaskin, tenn, folieringsmaskin, folie, sax, lödkolv, glasskärare, tång, borste, tuschpenna, blyertspenna, glas, lödvätska, penslar, bets …

 Att använda mönster

Ta tid på dig när du planerar ett glasprojekt. Det är mycket frustrerande att upptäcka att glasbitarna inte är i proportion till varandra, att de inte passar eller att man valt fel färgkombination.Du kan köpa färdiga mönster för tiffany-objekt eller göra dem själv. Ett färdigt mönster visar ytterkonturerna på bitarna, vanligtvis i full storlek. Först kalkerar man av mönstret på ett tunt papper och sedan för man över det till tjockare pepper eller till tunn kartong med karbonpapper. Numrera bitarna och klipp ut dem. Det finns speciella schablonsaxar som tar bort en liten strimma för lödfogen. Placera ut bitarna på glaset, rita runt dem och skär ut. Kopian på det tunna pappret använder man till att lägga glasbitarna på, så att man håller ordning på dem, och ser att de passar ihop. Originalmönstret sparas för senare bruk. Färdiga satser för runda lampskärmar innehåller styroporformar som man fäster glasbitarna på. De är till stor hjälp om du vill göra en kopia av en original tiffanylampa.I all design av glas, undvik skarpa innerkurvor, hörn och vinklar in i glaset.Om du vill förstora eller förminska ett eget eller ett kopierat mönster, använder du mosaiktekniken, där du med hjälp av rutor gör ett mönster, större eller mindre. Kalkera av mönstret på rutat papper och överför det på fri hand till ett papper med större eller mindre rutor.

 Att skära i glas

Använd ett ganska mjukt underlag, tex en tidning eller en kartongskivaoch se till att underlaget är rent, använd handskaroch en borste. Glasflisor är besvärliga att ha under glas när man skär, men ännu värre att ha i händerna.Det finns glasskärare för olika typer av grepp och är individuellt vad som var och en bäst. De flesta skärare är utformade så att det är lättast att skära mot sig. Men det finns modeller som ger ett utmärkt grepp, och man kan skära komplicerade former med precision i riktning från sig. Vad som känns bäst är något man får prova sig fram till.Viktigt är dock att alltid hålla skäraren med trissan i rätt vinkel mot glaset.Träna fram vilket som är ett lagom tryck på skäraren för att ge en jämn rits, använd billigt fönsterglas. Man ska inte trycka så hårt att flisorna hoppar, men inte så lätt att trissan bara glider på glaset. För skäraren med jämn fart utefter ritsen, helst utan avbrott. Skulle man göra ett avbrott, måste man se till att träffa ritsen igen när man fortsätter snittet.Använd alltid skärolja, det ger mindre splitter och sparar skärtrissan. Detfinns säkrare med oljebehållare och andra som man lämpligen har stående på en sudd eller trasa dränkt med skärolja. En skärare med oljebehållare är dyr, men är ändå en bra investering för den som skär mycket.Skär med rätt vinkel. För att få loss bitar,måste man knacka på skärlinjer och sen bryta av glasbitar med tång.

 

 

Slipning och foliering

När man bryter ett glas får man skarpa kanter och ojämna ytor. Kanten måste slipas jämn så att den ger bra fäste för kopparfolien och inte förstör den. Det gäller också att biten följer konturerna i mönstret, då får man ofta korrigera med slipning. Jämför med originalmönstret! Använd en våt slipsten, en sk glasfil eller en glasslipmaskin. Slipmaskinen är till stor hjälp, speciellt till större eller mer komplicerade bitar. Varje grovt skuren bit slipas snabbt till rätt form. Skarpa innerkurvor är ofta enklare att slipa än att skära ur.

Använd skyddsglasögon!

 

Efter slipningen ska glasbitarna tvättas och torkas.Glasslipmaskinen kan också användas till att gravera och borra i glas.Kopparfolietekninken går tillbaka till L.C.Tiffany. Glasbitarna kläs med kopparfolie och efter lödningen formar koppar och lödtenn en stabil fattning för glaset. Självhäftande kopparfolie finns i rullar på 33m, bredden varierar från 4 till 12mm. Vilken folie man använder beror på tjockleken på glaset och storleken på objektet. Ju smalare folie man använder, desto finare och elegantare blir fogarna. På stora lampor och andra tunga saker kanske du behöver en bredare folie för stabilitetens skull.Folien läggs runt kanten på glaset. Låt skarven överlappa 2-4mm, pressa noga mot glaset, så att det inte finns någon luft kvar under folien. Man kan använda en liten rulle till detta eller ett litet plastverktyg eller folieringsapparat som är väldigt lättanvänd och stor hjälp för att det går fortare.

 Lödning

Till lödningen behövs lödkolv, lödvatten och tenn.Lödkolven bör vara på 60-100W och ha en pläterad spets. Lödkolvar med temperaturkontroll är till stor hjälp.Lödvattnet är frätande, det kan vara bra att fylla över det i ett stabilare glas eftersom man lätt välter plastflaskan när man arbetar. Det kan sprätta lödvatten när man hettar upp en fog, så att det är säkrast att använda skyddsglasögon även när man löder.Lödtenn är en blandning av 40 % bly och 60 % tenn. Det kan köpas i stänger eller på rulle. Bly är giftigt, så när man hanterar lödtenn ska man inte stoppa fingrarna i munnen eller ta i något man tänker äta utan att tvätta händerna först. Placera de folierade glasbitarna i läge med hjälp av knappnålar, en korkplatta kan vara bra att jobba på.Pensla lödvätskan på folien med en smal pensel. Starta med att löda i några punkter, så att bitarna håller ihop och nu kan du ta bort nålarna.Börja sedan med att fylla fogarna på baksidan, folien ska täckas av ett jämnt lager tenn. Gör samma sak med framsidan.Sista steget är att jämna ut lödfogen. Dra lödkolven med en långsam obruten rörelse över lödfogen så att bubblor och ojämnheter försvinner. En perfekt lödfog har en jämn halvrund form.När du är nöjd med resultatet ska föremålet tvättas och torkas noga.

Patinering

En rätt utförd lödning är blank och silverfärgad, man behålla den sådan, men om man vill så kan man också färga den med patina. Det gör fogen mer diskret och man fäster uppmärksamheten mer på glaset.Patina finns i färgerna svart koppar och brons. Läs varningstexten på flaskan, innehållet är giftigt. Använd gärna skyddshandskar när du hanterar svart patina. Pensla patina med en tofs eller med pensel eller med en liten svamp på lödfogen. Efter en kort stund (ca1min) skall du tvätta lödfogen med vatten och en mjuk svamp. Skrapa inte patinan! Upprepa proceduren om resultatet inte är tillräckligt mörkt.Tänk på att när en lödfog är patinerad så fäster inte lödtenn, så du kan inte patinera över en lödning du vill fortsätta arbeta på.Pensla eller spraya sk. ”skyddsolja” på lödfogen som avslutning, för att undvika oxidation i framtiden.

LYCKA TILL!